med krumstafven i högra och en bok i venstra handen. Sv. Dipl. N. 639, 1295, 2133, m. fl, Förmodligen var klostret ursprungligen bygdt på egorna till en gard Setuna innan det flyttades närmare sjön (n. v. Kungsberg på Fogdön) och antog namnet Varfruberga, hvilket namn först år 1293 förekommer. Förut kallades klostret blott Fodhö. Detta Setuna låg utan tvifvel i närheten af Fogdö kyrka, som år 1310 och allt framgent kallas »>Gamla klosters kyrka», hvilken nunnorna fran uraldrig tid haft till konventskyrka och som sedermera jemte det tillhörande kapellet Hælgarne (Hälgarö) oafbrutet tillhört klostret (Se Sv. Dipl. N. 1664). Det ursprungliga sigillet, i hvilket klostret benämnes Setuna, begagnades fortfarande sedan det nya namnet blifvit antaget. 71. Priorn i Predikarebrödernas kloster i Westerás. S'. P.ORIS FRM. P.DIC. DE ISULA SWECIE. Jungfrun med barnet som på N. 68. Nedanför knäböjer Priorn. Sv. Dipl. N. 1105, 1722. I det sistanförda brefvet, som är odateradt (1283–1307) omnämnes »Frior Insulensis»; i brefvet N. 1105 kallas han »Prior Fratrum Predicatorum in Vestraaros». I Sv. Dipl. N. 855 (odateradt) omnämnas »>Fratres de Insula Predicatores». Kanske var klostret ursprungligen anlagdt pa en ö i Svartån eller i Mälaren, hvaraf kom namnet >>Insula». Man skulle äfven kunna förmoda att klostret fran början grundades på egendomen On i Folkerna socken i Dalarne och sedan blifvit flyttadt till Westeras. Men Predikarebröderne anlade sina kloster i städerna, icke på landsbygden. 75. Abbedissan i Sko kloster. SIGILLVM ABBATISSE DE SKO. Abbedissan står med staf och bok i händerna. Sv. Dipl. N. 1262, 1423. Äfven på ett odateradt bref N. 854. 76. Priorn i Predikarebrödernas kloster i Calmar. S. P.ORIS FIRATRVM ...... [KALMJARNIE. Mariæ bebadelse. Mellan ängelns och Marias hufvud sväfvar en eldtunga. Allt i en gotisk hvalfbyggnad. Sv. Dipl. N. 1289. 7 D) ENSKILDA PRESTER OCH KLOSTERBRÖDER. (Pl. 7—9). 2:dra Serien. Planchen 7. 1257. 77. Folke Johansson Ängel, Ärkediakon (sedan Ärkebiskop) i Upsala. (Jfr N. 28). S'. FULCONIS FILII IOHANNIS ANGELI. En ängel, med liljespira i högra handen, i den venstra en rund penning tecknad med Folkes namnbokstaf F, står på en konsol. Sv. Dipl. N. 442, utan kontrasigill; N. 535, 538, 541, med följande N. 78 som kontrasigill. N. 77 begagnas som kontrasigill till Folkes ärkebiskopssigill (N. 28). Sv. Dipl. N. 589, 594, 595 m. fl. 81. Johan Sixtensson, Prest eller Munk. + S. IOHANNIS PERSONE. Lammet med segerfanan. Sv. Dipl. N. 866, odateradt. 1277. 82. Bengt Birgersson (Birger Jarls son), Ärkediakon i Linköping, Konung Magnus's Kansler (sedan Hertig af Finland och Biskop i Linköping). [S. BENEDIJCI BYR[GERI DVCIS FILII ÁRCHIDIA[CONI LINC....J. Linköpings domkyrkas patroner S:t Petrus och S:t Paulus stå under ett dubbelhvalf hvilande på tre pelare. Nedanför ses Hr Bengt tillbedjande. Sv. Dipl. N. 620, 622. Hans öfriga sigill se 1:a Serien, N. 21, 30-32, 35, 39; 2:dra Serien, N. 42. 1278. 83. Obekant persons kontrasigill. + SANCTVS NICOLAUS. S:t Nicolai hufvud med biskopsmössa. Sv. Dipl. N. 645, som kontrasigill på ett fragment af ett andligt sigill. 84. Björn, Domprost i Upsala. [S.] BERONIS P.P[OSITI] VPSALENSIS. Den heliga Jungfrun medpelare. Nedanför den tillbedjande Domprosten. barnet sitter i en gotisk kyrkobyggnad mellan fyra Sv. Dipl. N. 876. På Peringskjölds teckning (Monum. Ullerak. p. 189) är inskriften fullständig och den knäböjande mannen håller en kalk i handen. 85. Birger, Domprost i Skara. [SI]GILLVM BIRIGERI PREPOSITI SCAREN[SIS]. Maria sittande med Jesusbarnet. Vid sidan ligger Domprosten på knä. Sv. Dipl. N. 650. 88. Nils Algotsson, Kanik i Skara. [SIGILLVM NICOLA[I] ALGOT[I]. Två från hvarandra vända fåglar stå under ett träd. Sv. Dipl. N. 650. Hans senare sigill se N. 140. 89. Bryniulf Algotsson, Kanik i Skara och Dekan i Linköping (sedan Biskop i Skara). SECRETV. BRYNIVLPHI FILII ALGOTI. Jungfru Maria, med barnet, sitter under en kyrkobyggnad i rundbågsstil. Sv. Dipl. N. 654, 659, 670, 671, 691, begagnadt af Biskop Bryniulf som kontrasigill till N. 31, innan han fått sitt biskopssekret (N. 34) färdigt. 1279. 90. Jakob Israelsson, Kanik (sedan Ärkebiskop) i Upsala. SECRETVM IACOBI FIL[II ISRAELIS). Lammet med korsfanan. Sv. Dipl. N. 659, som kontrasigill till Jakobs ärkebiskopssigill (N. 32). Var utan tvifvel förut begagnadt, medan han ännu var Kanik. 91. Samme Jakob Israelsson. SECRETVM IACOBI FILII ISRAELIS. Lammet med korsfanan. Blodet, som strömar ur lammets bröst, upptages i en kalk af den nedanför knäböjande prelaten. På fältet rosor samt vid korsstången en stjerna och en halfmåne. Sv. Dipl. N. 670, 671, 678, 691 m. fl. som kontrasigill till ärkebiskopliga sigillet, (N. 32). Gjordes måhända först sedan Jakob blef Arkebiskop, att användas i st. f. det fordna kaniksigillet; men då ärkebiskopstiteln icke finnes, har äfven detta sekret här fått sin plats. 1280. 92. Obekant Prest eller Munk. VENI DOMINE IHES[V]. IHC (Ihesus) under en korsprydd krona. Nederst en stjerna. Sv., Dipl. N. 1716. Brefvet, utgifvet i Wexiö, innehåller Arkebiskop Jakobs ransakning om Biskop Ascers laster, vid hvilket tillfälle flera uppgifna prestmän och klosterbröder, äfven från främmande stift, voro närvarande. Inskriften ur Uppenb. B. Kap. 22, v. 20. 93. Andreas Andreasson And, Domprost i Upsala. Utan inskrift. En and simmande på vattnet. Deröfver rosor och en lilja. Sv. Dipl. N. 1716, ensamt. Nyttjas vanligen som kontrasigill till N. 95 (Sv. Dipl. N. 958, 975, 976, 1297 m. fl.). 94. Johan Odulfsson, Kanik (sedan Ärkediakon) i Upsala. [SIGILLVM IO]HIS FILII ODVLPI. Jungfrun med barnet sitter inom en bagsirat under en kyrkobyggnad. Nedanför syns den tillbedjande presten. Sv. Dipl. N. 1716. Kallas jemte Andreas And i brefvet af Arkebiskop Jakob: »>ecclesie nostre seniores prepositi». Jfr N. 104, 105, samt anmärkningen vid N. 35. 95. Andreas Andreasson And, Domprost i Upsala. (Jfr N. 93.) S. ANDREE FIL. ANDREE DCI (dicti) AND. Domprosten knäböjer inför S:t Katerina. Öfver helgonet 2:ne framflygande änglar. Vid sidan: SRM. Allt inom en kyrkobyggnad. Sv. Dipl. N. 1716, ensamt. Hr Andreas har således under detta dokument satt 2:ne sigill. Jfr N. 93. Vanligen begagnas båda förenade, N. 93 som kontrasigill. (Sv. Dipl. N. 958, 975, 976, 1223 m. fl.). Ensamt, N. 1056, 1223. Inskriften är graverad med små och till en del något orediga bokstäfver. Sannolikt bör slutet läsas să som här ofvan angifves. Bokstäfverne vid sidan af helgonet läsas af Peringskjöld (Monum. Ullerak. p. 190) S. KAT, således början af helgonets namn. 96. Bo (Bove), Kanik i Wexiö. SIGILLVM [BO]VONIS PRESBITERII. S:t Sigfrid i biskopsskrud, omgifven af architekturverk. Nedanför den tillbedjande Kaniken. Sv. Dipl. N. 1716. 97. Nagon Kanik i Wexiö eller annan Prest eller ock en Klosterbroder. Utan inskrift. En krona, derunder en kula, inom en upphöjd slät rand. Sv. Dipl. N. 1716. Sigillet liknar så fullkomligt ett slag af Svenska brakteater från medeltiden, att det kan anses troligt, att någon af de beseglande presterna eller munkarne, i brist af eget sigill, användt en dylik hålpenning. 1282. 98. Johan, Munk af Predikarebrödernas orden i Sigtuna (sedan Biskop i Abo och vald Arkebiskop i Upsala). S. FRIS. IOHIS. VPSALEN. ORDINIS P'. DICATORV. Två helgon stående i ett dubbelhvalf. Nedanför den knäböjande munken. Sv. Dipl. N. 757, 1011, 1025, 1047, 1048, 1049, som kontrasigill till Johans ärkebiskopssigill (N. 35); och till hans sigill som Biskop i Abo (N. 38) Sv. Dipl. N. 918, 964, 965. Begagnas äfven af honom som kontra 102. Bengt (Tuneson), Domprost i Skara. S'. BENEDICTI P.POSITI SCAREN. På ett altarbord, mellan två ljusstakar, sitter S:ta Anna och på hennes knä dottern Jungfru Maria med barnet. Två änglar, svängande rökelsekar, sätta en krona på den heliga Jungfrun. Sv. Dipl. N. 922, 975, 976, 1422. 1288. 1291. 109. Nils Alleson, Dekan (sedan Arkebiskop) Sv. Dipl. N. 1029, 1049, som kontrasigill. Af huf- 111. Hakan, Kanik i Westerâs. S'. HAQVINI 114. Israel (Erlandsson), Lektor, sedan Prior i Predikarebrödernas kloster i Sigtuna (slutligen Biskop i Westerds). S. FRIS. ISRAELIS ORD'. PRED. Ett kors bildadt af fyra trädstammar med stympade grenar. I en öppning i midten: IHC (Ihesus). Sv. Dipl. N. 1085, 1095, 1127, 1148 m. fl., antingen ensamt eller med följande N. 115 som kontrasigill. Israel nyttjar detsamma år 1311 som Biskop, innan biskopliga sigillet blifvit färdigt, och sedan som kontrasigill till detta. Senare har han dock låtit i korsvinklarne ingravera en liten sirat, bestående af en rund 119. Wimund, Domprost i Linköping. S. VIMVDI PR[EP]OSITI LINCOPEN. S:t Petrus och S:t Paulus stå under ett dubbelhvalf. Ofvanför sitter den heliga Jungfrun med barnet. Nedanför den tillbedjande Domprosten. Sv. Dipl. N. 1111, ensamt. Längre fram begagnas det med N. 143 som kontrasigill (Sv. Dipl. N. 1278). 120. Knut, Kanik i Linköping. ✈ S. KANVTI CAN. LINCOP.. Lammet med segerfanan. Sv. Dipl. N. 1111, 1323. 121. Tholve, Prest i Linköpings stift. [S.] THOLVON[I]S PBR[I] (Presbiteri). Ett kors af trädstammar med stympade grenar. Sv. Dipl. N. 1111. Namnet förekommer icke i brefvet; men då detta rör kyrkliga anordningar inom Linköpings stift, kan med visshet antagas att Tholve tillhört detta stift. 1295. 122. Thomas, Munk, förmodligen i Predikarebrödernas kloster i Sigtuna. [S. FRATRIS THOME. Aposteln Thomas, knäböjande, lägger sina fingrar i såret på Frälsarens bröst. Sv. Dipl. N. 1148. (Fins äfven vid Sv. Dipl. N. 1095, 1096, således redan år 1293.) Munkens namn förekommer ej i dessa bref. 123. Carl Erlandsson, Kanik i Upsala. [+ SIGILLV.] KAROLI ERLENDI [FILII]. En ängel, med uppvända vingar, håller en krona på hvardera handen, öfver en halfmåne, prydd med en stjerna på spetsarne, allt inom en prydlig bågsirat. Sv. Dipl. N. 1148, ensamt; N. 1167 med följande N. 124 som kontrasigill. Omskriften är här i texten kompletterad efter teckningen i Peringskjölds Monum. Ullerak. pag. 221. 1296. 124. Samma Carl Erlandssons kontrasigill. S. KAROLI ERLENDI. Ett Kristushufvud. Sv. Dipl. N. 1167, på baksidan af N. 123. 125. Öijar, Kanik i Upsala. [S] OARI CANONICI VPSALENSIS. Jungfru Maria sittande med barnet. Nedanför Kaniken tillbedjande. Sv. Dipl. N. 1156, 1184, 1373, 1520, 1670 m. fl. (Ett fragment, som tyckes vara af detta sigill, finns under Sv. Dipl. N. 1036 af år 1291. 126. Ervast, Kanik i Upsala. S. ERWASTI CANONICI VPSALEN. Kristus, välsignande, sitter inom en kyrkobyggnad, med en bok i venstra handen. Sv. Dipl. N. 1156, 1184. 2:dra Serien. Planchen 9. 1296. 127. Everard Wescelli af Enköping, Dekan i Upsala. S. EVERARDI D'. ENICOPIA D.CANI ECC. VPSALEN. Två helgon stå i ett dubbelhvalf under en kyrkobyggnad. Nedanför den knäböjande Dekanen. Sv. Dipl. N. 1167, 1184, 1321 m. fl. med kontrasigill (N. 128). 128. Samma Everards kontrasigill. S'. EWERARDI WESCELLI. S:t Paulus med svärd och bok. Sv. Dipl. N. 1167, 1184, 1321 m. fl. på baksidan af N. 127. 129. Thoste, Munk och Gardian i Minoriterbrödernas kloster i Nyköping, f. d. Konung Waldemars bigtfader. CANTEMVS DNO (Domino) GLORIOSE. Lammet med segerfanan i en rund sköld, fästad på en trädstam med stympade grenar. Vid sidorna två af plågoredskapen vid Kristi korsfästelse, ett spjut och en spik. Den inre delen af sigillet, der figurerne finnas, är skålformigt fördjupad. Sv. Dipl. N. 1178. Detta sigill var förmodligen begagnadt innan Thoste blef Gardian, och har af sådan anledning icke blifvit intaget bland Klosterföreståndares på Planchen 6. 130. Någon Kanik i Upsala. ✈ S..... VPSALEN.... Lammet, med segerfanan, bär ett träd, på hvars grenar hvilar ett fågelbo, der en pelikan står, med sitt blod matande sina tre ungar. Sv. Dipl. N. 1184. Namnet förekommer ej i brefvet. 131. Olof, Kanik i Upsala. [SIGILLV]M OLAV[I ...] VPSALE.... Kristus, sittande under ett dubbelhvalf, med bok i handen, välsignar den tillbedjande Jungfru Maria. Nedanför knäböjer sigil lets egare. Sv. Dipl. N. 1184. Namnet upptages icke i brefvet, hvilket är försegladt af Upsalakapitlets Kaniker. 132. Bengt, Kanik i Upsala. [S.] BENEDICTI [S]ACER[DOTIS). Jungfru Maria, med barnet, sitter öfver en kyrkobyggnad. Nedanför syns sigillets egare tillbedjande. Sv. Dipl. N. 1184. Namnet förekommer icke i brefvet. 133. Lars Olofsson af Östistum, Kanik, sedan Dekan i Upsala. S. LAVRENCII D. OSTISTV CAN. VPSALEN. S:t Laurentius står i en hvalfbyggnad. Nedanför en sköld med två hjul på en ginstam; i nedra delen två stolpar. 138. Magnus, Kanik (sedan Biskop) i Wexiö. S. MAGNI CAN. WEXIONENSIS. Kaniken knäböjande inför den korsfäste Frälsaren. På namnsedeln öfver Kristi hufvud: IHC (Ihesus). Nedanför en sköld med otydlig vapenbild. Sv. Dipl. N. 1242, 2039, som kontrasigill till Magnus's biskopliga sigill, hvilket intages i nästa häfte. 139. Bengt Johansson, Kanik (sedan Domprost och slutligen Biskop) i Skara. S. BENEDICTI CAN. SCARENSIS. Ett stort B med bladornamenter inom en sexhörning. Sv. Dipl. N. 1256. Som Domprost nyttjar han ett dylikt sigill, endast något finare arbetadt och med bokstafven B något mindre (Sv. Dipl. N. 1620). 140. Nils Algotsson, Kanik i Skara.SECRETV. NICHOLAI ALGOTI FILII. Ett stort N med bladornamenter, omgifvet af liljor och rosor, inom en bågsirat. Sv. Dipl. N. 1256. Hans äldre sigill se N. 88. |