2. Peter, Ärkebiskop i Upsala. Af inskriften, som är anbragt på en mot sigillets botten vinkelrätt uppstående kant, återstår endast slutet: CEIE ARCHIEPI (: ecclesie archiepiscopi). Ärkebiskopen sitter på sin stol (cathedra), med högra handen uppsträckt för att utdela välsignelsen, i den venstra hållande krumstafven. Sv. Dipl. N. 113. Brefvet har årtalet 1199, hvilket dock är orätt. Sannolikt är det utgifvet 1191. Utan kontrasigill. fragmentariska inskriften annorlunda tecknad, har i PeSamma sigill, ehuru med den ringskjölds Mon. Ulleraker. p. 130, orätt blifvit tillagdt Arkebiskop Olof Lambatunga. Ett nästan fullkomligt liknande sigill med inskriften på en uppvikt kant (deraf återstår nu endast ...... EPI) finns under ett odateradt bref af en Arkebiskop Olof (Sv. Dipl. N. 826). Peringskjöld (1. c. p. 131) tillägger det Olof den 2:dre. Jag har icke ansett nödigt att här afteckna detsamma, då figuren är fullkomligt lika med N. 2. har Peringskjöld lemnat teckning af en tredje Arkebiskop På anf. st. p. 132 Olofs (Basatömers) sigill, hvilket icke nu finnes i Statens pergamentbrefs samling. Det har i många delar likhet med Arkebiskop Jarlers sigill, och skall hafva tillhört ett Alvastra klosters bref (Sv. Dipl. N. 240). 1219. " 3. Carl, Biskop i Linköping, Konung Johans Kansler. Fragment. Inskriften borta. Biskopen sitter med krumstafven i venstra handen. Utan tvifvel har den högra varit lyftad som på N. 2. Sv. Dipl. N. 183. Utan kontrasigill. 1201-1223. 4. Andreas (Suneson), Ärkebiskop i Lund. FragInskriften borta. Ärkebiskopen sittande som ment. Sv. Dipl. N. 119. Odateradt. 1222-1230. -Utan kontrasigill. 5. Bengt, Biskop i Skara, Konung Erik Erikssons Kansler. Af inskriften återstår endast slutstafvelserne af ordet [EPISCOPI. Biskopen sittande som på N. 2. Sv. Dipl. N. 216. Utan kontrasigill. vis kan detta sigill tillhöra Arkebiskop Olof i Upsala. MöjligtPå första trådknippet finns ett litet fragment af ett biskopligt sigill, hvilket i sådan händelse skulle vara Biskop Bengts. 12. Ärkebiskop Lars's sekret. SECRETV. [FRS. LAVIRENCII. En pelikan stående i sitt bo öppnar bröstet, hvarur blodet strömar till hans tre ungar. Vid sidan en halfmåne och en stjerna. Sv. Dipl. N. 444, 467 på baksidan af N. 11. Möjligtvis har detta sekret begagnats af Arkebiskopen, medan han ännu var munk. Inskriften är fullständig hos Peringskjöld, Mon. Ulleraker. p. 134. Jfr N. 19. 13. Lars, Biskop i Skara. [LA]VRE[NCIVS DE][ GRACIA SCIARE[NSIS EPIS[COPVS]. Biskopen sittande som på N. 2. Sv. Dipl. N. 423, 444. Utan kontrasigill. 14. Magnus, Biskop i Westerds. SIGILL'. MAGNI AROSIENSIS EPI. Biskopen stående som på N. 8. Sv. Dipl. N. 444. — Utan kontrasigill. 15. Forkund, Biskop i Wexiö. FR. FORCVD'. DI. GRA. WEXIONEN. EPE. Biskopen stående som på N. 8. Sv. Dipl. N. 444. — Utan kontrasigill. 20. Carl, Biskop i Westerds. KARVL. DI. GRA. AROSIEN. EPISCOPI. Biskopen sittande som på N. 2. Sv. Dipl. N. 541, 545, 554 m. fl. Som kontrasigill begagnar han det sigill han brukat som Kanik i Linköping (N. 79). 1270. FINWIDVS 21. Finvid, Biskop i Strengnis. DEI GRACIA STRENGENENSIS EPISCOP. Biskopen sittande som pa N. 2. Sv. Dipl. N. 545, 553, 554. Med kontrasigill (N. 22). 22. Biskopens i Strengnäs sekret. SECRETVM STRENGENENSIS EPISCOPI. S:t Petrus, stående, håller nyckeln och en bok. Sv. Dipl. N. 545, 553, 554 m. fl. Nyttjas af Biskop Finvid och flera hans efterträdare som kontrasigill; någon gång ensamt, t. ex. Sv. Dipl. N. 612, 1057, 1061, 1664. 23. Kettil, Biskop i Abo, till en tid Komungens Kansler. KETILLVS DEI GRACI[A] ABONENSIS EPISCOPVS. Biskopen stående som på N. 8. Sv. Dipl. N. 545, 553, 554 m. fl. Utan kontrasigill. 2:dra Serien. Planchen 3. 1270. 24. Erik, Biskop i Skara. SIGILLVM ERICI DEI GRACIA SCARENSIS EPISCOPI. Biskopen sittande som på N. 2. Sv. Dipl. N. 546, 553, 554, 598, 612, m. fl. Med kontrasigill (N. 25). 25. Samma Biskop Eriks sekret. SECRETVM ERICI SCARENSIS EPISCOPI. Jesu födelse. Jungfrun och barnet i hvar sin säng. Deröfver åsnans och oxens hufvud samt Bethlehemsstjernan. Nedanför ligger Biskopen tillbedjande. Sv. Dipl. N. 546, 553, 554, 598, 612, m. fl. på baksidan af N. 24. 26. Ascer, Biskop i Wexio. [ACERVS] DEI GRACIA WEXIONENSIS EPIISICOPVS. Biskopen sittande som på N. 2. Sv. Dipl. N. 546, 554. Med kontrasigill (N. 27). Hans senare sigill se N. 29. 27. Samma Biskop Ascers sekret. Af inskriften, som är mycket svagt graverad, finns nu endast: [W]EXIONENSIS). Ett stående helgon bär en stor bok. Sv. Dipl. N. 546, 554. Ovisst om det varit Biskop Ascers enskilda eller ett för Wexiö Biskopar gemensamt sekret. Nyttjas blott af Ascer som kontrasigill. 1275. 28. Folke, Arkebiskop i Upsala. [ FIVLCO DEI GRA. VPSÄLENSIS ARCHIEP... Ärkebiskopen sittande som på N. 2. Sv. Dipl. N. 589, 594, 595 m. fl. Som kontrasigill nyttjar Arkebiskopen det sigill han som Ärkediakon begagnat (N. 77). 29. Ascer, Biskop i Wexiö. GRACIA W]EXIONEN. EPISCOPI. som på N. 8. S'ACERI DEI Biskopen stående Sv. Dipl. N. 605, 670, 691. Utan kontrasigill. Hans äldre sigill se N. 26. 1282. 3 35. Johan, vald Arkebiskop i Upsala. FR. IOHES DEI GRACIA ECCE UPSALEN. ELCS. (ɔ: -Ecclesie Upsalensis Electus). Biskopen står i ett gotiskt hvalf med krumstafven i högra och en bok i venstra handen. Sv. Dipl. N. 757, 1011, 1047, 1048, 1049. Som kontrasigill begagnar han sitt munksigill (N. 98). Både hufvudsigillet och kontrasigillet äro bestämdt desamma under N. 757 och 1011 samt de följande. Det måste således hafva varit samma person, som beseglat dessa bref (af år 1282, 1290, 1291) och som under mellantiden varit Biskop i Abo, i hvilken befattning han äfven nyttjar samma kontrasigill (Jfr N. 38). Att han före valet varit klosterbroder, intyga så väl ärkebiskopssigillet som kontrasigillet. Uppgiften i ärkebiskopsserien i Registrum Eccl. Upsalensis (Sv.,, Dipl. V: pag. 300) att den före Magnus Boson valde Arkebiskopen Johan varit en annan person, Arkediakonen i Upsala Johan Odulfsson, synes således vara oriktig. Denne hade icke varit munk, kunde alltså icke i sigillet kalla sig »Frater», och hade utan tvifvel, om han blifvit vald till Arkebiskop, som kontrasigill begagnat nagot af sina förut nyttjade presterliga sigill (N. 94, 104, 105). Det bör anmärkas att samma Registrum Eccl. Upsal. i förteckningen på ärkediakonatets innehafvare, der åtskilligt berättas om Johan Odulfsson, icke med ett ord antyder att han blifvit vald till Arkebiskop. Peringskjöld, Monum. Ullerak. p. 137 och 139 intager samma sigill för båda Arkebiskoparne Johan (den 2:dre och den 3:dje), näst före och efter Magnus Boson. Han uppgifver att äfven den förre varit munk, hvilket icke bekräftas af hans äldre sigill eller någon gammal anteckning, samt att den sednare begagnat den förres så väl sigill som kontrasigill. Att Johan som Biskop i Abo nyttjat samma kontrasigill har han icke anmärkt. Den enklaste förklaringen, grundad på sigillernas vitnesbörd, blifver att antaga, att den Johan, som i slutet af år 1281 valdes till Arkebiskop, varit icke Ärkediakonen Johan Odulfsson, utan den samme Sigtunamunken Johan, som, sedan valet icke blifvit af Pafven stadfästadt,. sedermera kallades till Biskop i Abo och efter Magnus Bosons död på nytt valdes till Arkebiskop. Johan Odulfsson torde således böra uteslutas fran Svenska ärkebiskopsserien. 2:dra Serien. Planchen 4. 1286. 36. Peter, Biskop i Westerds, Konungens Kansler. [+] S. PETRI DEI GRACIA AROSIENSIS EPISCOPI. Biskopen sittande som på N. 2. Fältet rutadt och punkteradt. Sv. Dipl. N. 913, 964, 965, 975 m. fl. Med kontrasigill (N. 37). 37. Biskopens i Westeras sekret. SECRETVM EPISCOPI AROSIEN. Jungfru Mariæ bebâdelse. Ängeln håller ett band, på hvilket läses helsningen: AVE MARIA. Öfver Jungfrun nedsänker sig den helige Ande i skepnad af en dufva. Sv. Dipl. N. 913, 964, 965, 975 m. fl. Begagnas af Biskop Peter och hans efterträdare som kontrasigill. 38. Johan, Biskop i Åbo (sedan vald Ärkebiskop). IOHANNES DEI GRACIA ABOENSIS EPISCOPIVS]. Biskopen sittande som på N. 2. Sv. Dipl. N. 918, 964, 965. Han nyttjar som Biskop i Abo samma kontrasigill (N. 98) han begagnat till ärkebiskopssigillet. Jfr anmärkningen vid N. 35. 1287. 39. Biskopens i Linköping sekret. SECRETVM LINCOPENSIS EPISCOPI. S:t Paulus och S:t Petrus bärande en kyrka som på föregående N. 17, men med rosor mellan helgonen Sv. Dipl. N. 941, 964, 965, på baksidan af Hertig Bengts sigill (N. 35), m. fl. Nyttjas af Biskoparne som kontrasigill, stundom äfven ensamt, då deras stora sigill ännu icke blifvit färdigt eller icke funnits till hands, t. ex. Sv. Dipl. N. 1053, 1057. Det förut begagnade nära liknande biskopssekretet (N. 17) medfördes af Biskop Henrik på resan till Heliga Landet, der han i St. Jean d'Acre begagnat det under sitt testamente (Sv. Dipl. N. 771). Då Henrik der kort efter afled, kom måhända sekretet icke tillbaka, hvarföre ett nytt (N. 39) mast förfärdigas. 40. Magnus, vald Ärkebiskop i Upsala. † S[I_ GILLVM MAGNI] ELECTI DP- (för VP-)[SALENSIS] E[CCILESIE +. Upsala domkyrkas skyddspatron S:t Laurentius, hâllande halstret och en bok, står under en gotisk kyrkobyggnad hvilande på fyra pelare. Sv. Dipl. N. 949, 958. Utan kontrasigill. Peringskjöld, Monum. Ullerak. p. 138, har sigillet med fullständig inskrift, hvars anordning likväl är otillförlitlig. 1288. 41. Samma Magnus som invigd Ärkebiskop i Upsala. MAGN. D'I. GRA. [ELJECT. VPSALEN. 9SECRATVS. (»; consecratus). Ärkebiskopen stående som på N. 8. Sv. Dipl. N. 975, 976, 989. Utan kontrasigill. 42. Bengt, Hertig af Finland, Biskop i Linköping.S. BENEDICTI DEI GRACIA EPISCOPI LINCOPEN. Hertigen, i biskopsdrägt, stående som på. N. 8. Fältet rutadt, med en ros i hvarje ruta. Sv. Dipl. N. 971, 972, 975, 976, 987, 988, 1000, 1023. Som kontrasigill begagnas hans hertigliga sigill (1 Ser. N. 39). Hans öfriga sigill anföras vid 1 Ser. N. 21. 43. Johum (Droes), Arkebiskop i Lund. 10 HES DEI GRA. LVNDEN. ARCHIEPS SWECHIE PRI [MAS]. Ärkebiskopen sittande som pa N. 2. Sv. Dipl. N. 979. Med kontrasigill (N. 44). 44. Ärkebiskopens i Lund sekret. S. LVNDEN. ARCHIEPI SWETHIE PRIMATIS. Arkebiskopen knäböjande inför Lunds domkyrkas skyddspatron St Laurentius under en kyrkobyggnad hvilande på tvà pelare. Sv. Dipl. N. 979, på baksidan af N. 43. 1292. 45. Isar, Biskop i Strengnäs. S'. ISARI DEI GRATIA EPISCOPI STRENGENENSIS ECE (: ecclesie). Biskopen sittande som på N. 2. Sv. Dipl. N. 1065, 1086, 1130, 1252, 1276 m. fl. Som kontrasigill nyttjas Strengnäsbiskoparnes allmänna sekret (N. 22). Sv. Dipl. N. 595, 610, 876, 949 m. fl. på baksidan af N. 49. Någon gång begagnadt ensamt, t. ex. Sv. Dipl. N. 811. 1288. 51. Kapitlet i Westerds. S. CAPITVLI ECCE AROSIENSIS I. SVECIA. Jungfru Maria med barnet, stående i ett kyrkohvalf. Nedanför synas tillbedjande Capitulares. Från sidorna framflyga två änglar med rökelsekar. Sv. Dipl. N. 964 m. fl. Tillägget »in Svecia» i omskriften har utan tvifvel tillkommit för att skilja stiftsstadens namn från det liknande »>Arvsia» (Aarhus) på Jutland. Med kontrasigill (N. 52). 52. Samma Kapitels sekret. SECRETVM CAPITVLI ARVSIEN. En man (Zacheus), mellan tvenne träd, lyfter foten att klifva upp i det ena. Sv. Dipl. N. 964. Nyttjas som kontrasigill till N. 51. |