gående öfver tre ginbalkar. Fältet beströdt med hjertan. Kring skölden bag- och bladsirater. Korset vid inskriftens början prydt med fina små-kors. Kring kanten en dubbel rand som på N. 59.

Sv. Dipl. N. 2279, 2280, 2281, 2839, 3003, 3475, 4069 m. fl., på baksidan af N. 59. Jfr i öfrigt anm. vid N. 59.

1332.

61. Konung Magnus II:s mindre sigill (sekret). [SIGILL]VM M[AGNI REGIS] SVECIE [ET NORVEGIE?] Folkungaskölden, med krönt lejon öfver tre ginbalkar. Fältet beströdt med hjertan. Kring skölden en blomranka.

Sv. Dipl. N. 2922. Utan kontrasigill. Möjligen har i inskriften stått SECRETVM (icke Sigillvm). Då detta sigill icke finnes under något annat hos oss i behåll varande dokument, har det förmodligen befunnits för simpelt och derföre snart lemnats obegagnadt.

62. Eufemia, Hertig Erik Magnussons dotter, sedan förmäld med Albert af Meklenburg. [+ S. EV]FEMIE ERICI FILI[E]. En hjelm med horn och på dessa 12 fänikor med tre bjelkar i hvarje.

Sv. Dipl. N. 2947, 3140. Utan kontrasigill.

1334.

63. Hertiginnan Ingeborg, Hertig Eriks enka. (Jfr N. 57.) SIGILLV. INGIBVRG. DI. GRA. DVCISSE SWEOR. Folkungalejonet, krönt, öfver tre ginbalkar; fältet beströdt med hjertan. Kring skölden en bågsirat.

Sv. Dipl. N. 3048. Utan kontrasigill. Hertiginnans äldre sigill se 1: 57.

Efter förmälningen med Hertig Knut Porse af Halland och Samsö har Hertiginnan Ingeborg begagnat andra sigill. 1:0 ett med 3 sköldar satta i trekant, innehållande a) Norska vapnet, b) en delad sköld med ett lejon i nedra delen, e) Folkungavapnet (se Sv. Dipl. N. 3256 af d. 9 Oct. 1336); 2:0 ett med 4 sköldar (Sv. Dipl. N. 3468); båda under dokumenter förvarade i Danska urkundsamlingar.

65. Konung Magnus II:s domsigill. + SIGILLVM MAGNI REGIS SWECIE. Konungen med krona och mantel sitter på sin thron, hvilande högra handen på riksgloben och i den venstra hållande spiran. På fotpallen läses: AD CAVSAS. Sigillets botten rutad, med ett kors i hvarje ruta.

Sv. Dipl. N. 3866, 4092, 4094, 4176, 4178, 4207 m. fl. Utan kontrasigill. Kallas vanligen i dokumenterna >> Sigillum nostrum ad causas» och på Svenska: >>>War dom insigle». Nämnes första gången i Sv. Dipl. N. 3815 (år 1344). Stundom begagnas Konungens sekret under dombref, med uttrycklig anmärkning att »domsigillet» icke varit till hands (t. ex. Sv. Dipl. N. 4169, 4173). Konungens öfriga sigill se 1: 59-61, 64.

ett krönt lejon hållande en yxa; 3. Namurs vapen, ett upprest gående lejon korsadt af en snedbjelke; 4. Franska vapnet, skölden beströdd med liljor. Ur fyra bagöppningar vid byggnadens sidor framtitta gubbansigten.

Sv. Dipl. N. 4069. Utan kontrasigill. Drottningens namn skrifves i Latinska dokumenter Blancha, Blanca, Blanza (vanligen förekommer det i genitiv- eller dativformen: Blanche, Blance, Blanze i en vårdslös afskrift och öfversättning från slutet af 1400-talet Blandhe, Blantze). I ett Svenskt original-dokument (Konungens och Drottningens testamente, Sv. Dipl. N. 4069) kallas som i hon Blanz, hvilket utan tvifvel var det namn, dagligt tal begagnades och kan anses innebära ett försök att för Svenska öron återgifva uttalet af det för vårt språk främmande Blanche. — Drottningens fader, Grefve Johan af Namur, var förmäld med Maria af Artois, en dotter af Philip af Artois (Franska Konungen Ludvig VIII:s sonsons son) och Blanche af Bretagne. De båda nedersta sköldarne i sigillet angifva således Drottningens fäderneoch möderne-slägt.

152. Magnus, Biskop i Wexiö. S. MAGNI DEI GRACIA [W]EXYONENSIS EPI[SCOPI]. Biskopen sittande på sin stol (cathedra) med högra handen uppsträckt, för att utdela välsignelsen, i den venstra hållande krumstafven (kräklan). Vid hvardera sidan ett litet kors.

Sv. Dipl. N. 1117, med kontrasigill (N. 153). På senare dokumenter har Biskop Magnus till detta hufvudsigill begagnat som kontrasigill sitt äldre kanik-sigill (2: 138). Sv. Dipl. N. 1242, 2039, 2121.

154. Nils (Alleson), Ärkebiskop i Upsala. S. ÄrkeNICOLAI DEI GRA. ARCHIEPI. VPSALEN. biskopen, med pallium öfver drägten, sittande som på 2: 152 under en kyrkobyggnad. Nedanför fötterna en sköld innehållande ett likarmadt kors, Upsala domkyrkas vapen.

Sv. Dipl. N. 1155, 1167, 1184, 1198, 1339, 1395 m. fl. Med kontrasigill (N. 155). Hans sigill som Dekan i Upsala se 2: 109.

155. Samma Ärkebiskop Nils's sekret. S. NICOLAI ARCHIEPI. VPSALENSIS. S:t Laurentius och S:t Erik, Upsala domkyrkas skyddshelgon, i hvar sin hvalfbyggnad. Deröfver Jungfru Maria med barnet i en dylik byggnad. Nederst den tillbedjande Ärkebiskopen. Under hvartdera skyddshelgonet en sköld sådan som på 2: 154.

Sv. Dipl. N. 1155, 1167, 1184, 1198, 1339, 1395 m. fl., på baksidan af N. 154. På sigillet vid Sv. Dipl. N. 1371 finnes en fördjupning i vaxet för kontrasigillet, som dock ej blifvit påtryckt.

156. Peter, Biskop i Westerds. [S. P]ETRI DEI GRA. EPI. AROSIENS[IS]. Biskopen sittande som på

2: 152. Vid sidan ett kors. Under fötterna två drakar.

Sv. Dipl. N. 1167, 1186, 1243, med allmänna bi-
Ett äldre Biskop
skopssekretet som kontrasigill.
Peters sigill se 2: 36.

157. Biskopens i Westeras sekret. SECRETVM EPI. AROSIENSIS. Lammet med korsfanan fästad på biskopskräklan. Ur lammets bröst strömar blod, som af den knäböjande Biskopen upphemtas i en kalk.

Sv. Dipl. N. 1167, 1186, 1243, på baksidan af N. 156. Nyttjas som kontrasigill äfven af Biskop Nils (Sv. Ett annat Westerås-biskoparnes Dipl. N. 1472 not.). sekret se 2: 37.

1299.

158. Magnus, Biskop i Abo. [+ SIGILLVM M]AGENI DEI G[RACIA EPISCOPI ABOENSIS]. Biskopen sittande som på 2: 152.

Sv. Dipl. N. 1283, 1284. Med kontrasigill (N. 159).

159. Biskopens i Abo sekret. SECRETV. EPI. ABOEN. En delad gotisk byggnad; till höger sitter Jungfru Maria med barnet; till venster ses Abo domkyrkas skyddspatron S:t Henriks bröstbild med biskopsmössa och gloria samt öfverskrift S' H (Sanctus Henricus).

Sv. Dipl. N. 1283, 1284, på baksidan af N. 158.

1302.

160. Nils (Kettilsson Hvit), Biskop i Westeras (sedan Ärkebiskop). S. NICHOLAI DEI GR[A.] EPI. AROSIENSIS. Biskopen sittande som på 2: 152.

Sv. Dipl. N. 1365, 1472 not. Med allmänna biskopssekretet (2: 157) som kontrasigill. Hans ärkebiskopliga sigill se 2: 162.

1307.

161. Carl (Bât), Biskop i Linköping.SIGILLVM KAROLI DEI G[RACJIA EPISCOPI LYNCOPENSIS. Biskopen sittande som på 2: 152. Under fotpallen ett bladornament.

14

Sv. Dipl. N. 1556, 1848, 2121, 2132, 2222 m. fl. utan kontrasigill. Stundom har han som kontrasigill begagnat Linköpings-biskoparnes allmänna sekret (2: 39), dock af en omgraverad stamp med obetydlig skiljaktighet (Sv. Dipl. N. 1782, 2042, 2655). Hans senare begagnade sigill se 2: 176.

1310.

162. Nils (Kettilsson Hvit), Ärkebiskop i Upsala. [SIGILLVM NICOLAI DEI G[R]A. ARCHIEPI. VPSALENSIS. Ärkebiskopen sittande som på 2: 152, med pallium öfver drägten. Vid sidorna två sköldar, den ena med Upsala domkyrkas kors, den andra med Ärkebiskopens vapen, två spetsar fran venster. (Han var broder till Riddaren och Kongl. Rådet Carl Thydiske, som förde samma vapen; se 3: 122). Under fotpallen ett blad mellan tva kulor. Sv. Dipl. N. 1652, 1675, 1676, 1681, 1791, 1927 m. fl., med kontrasigill (N. 163). Hans sigill som Biskop i Westerås se 2: 160.

2:dra Serien. Planchen 11.

1310.

163. Ärkebiskopen Nils Kettilssons sekret. SECRETVM NICOLAI ARCHIEPI. VPSALEN. Domkyrkans skyddshelgon, S:t Laurentius och S:t Erik, stående i en delad hvalfbyggnad. Öfver dem Jungfru Maria med barnet. Nedanför knäböjer Ärkebiskopen med kräklan i hand. Under helgonen två sköldar som på N. 162.

Sv. Dipl. N. 1652, 1675, 1676, 1681, 1791, 1927 m. fl., på baksidan af N. 162.

1311.

164. Styrbjörn, Biskop i Strengnäs. SIGILLVM STYRBERNI DEI GRA. EPISCOPI STRENGENENSIS. Biskopen sittande som på 2: 152. Under fotpallen en leopard eller ett lejon.

Sv. Dipl. N. 1776, 1895, 2002, 2309 m. fl., med kontrasigill (N. 165). Begagnas äfven ofta utan kontrasigill, t. ex. Sv. Dipl. N. 2132, 2145, 2389, 2634, 2787, 2828, 3632 m. fl.

165. Biskopens i Strengnäs sekret. SECRETVM STRENGENENSIS EPISCOPI. S:t Petrus står med dubbelnyckel och bok i en hvalfbyggnad.

Sv. Dipl. N. 1776, 1895, 2002, 2309 som kontrasigill till N. 164. Begagnas af Strengnäs-biskopen ofta ensamt, t. ex. Sv. Dipl. N. 2121, 2699 not., 2942, 3450, 3522 m. fl. Ett äldre Strengnäs-biskoparnes sekret se 2: 22; ett yngre se 2: 188.

1312.

166. Israel, Biskop i Westerds. [S. I]SRAELIS DEI [GRACIJA EP[I.] AROSIEN[SIS]. Biskopen sittande som på 2: 152.

Sv. Dipl. N. 1874, 1949, 1966, med kontrasigill (N. 167). Ar 1311 nyttjar Biskop Israel ännu sitt munksigill (2: 114). Senare brukar han ett nytt hufvudsigill med sköld och rosor på fältet, hvartill som kontra

sigill begagnas det gamla munksigillet med tillsatta prydnader i korsvinklarne. (Jfr anm. vid 2: 114).

167. Samma Biskop Israels sekret. SSECRETARIV FRIS (fratris) ISRAELIS DEI GRA. EPI. AROSIENSIS. Kristus staende inom en kyrkbyggnad med tre hvalf, hallande den med lammet och korsfanan tecknade verldsgloben. Deröfver sitter Guds moder med barnet. Nederst den tillbedjande Biskopen med kräklan i hand.

Sv. Dipl. N. 1874, 1949, 1966, på baksidan af N. 166.

1315.

168. Esger (Juel), Ärkebiskop i Lund, Sveriges Primas. S.] ESGERI DEI GRACIA LVNDENSI[S ARCHIJEPI SVECIE PRIMATI[S]. Ärkebiskopen, med pallium öfver drägten, sittande som på 2: 152. Under fotpallen en sköld innehållande slägtvapnet, en liggande lilja.

Sv. Dipl. N. 1315 utan kontrasigill; N. 2439 med kontrasigill (2: 177).

1317.

169. Bengt (Johansson), Biskop i Skara. [+ S. BENEDICTI DEI [GRACIA] SCARENSIS EPISCOPI.

Biskopen sittande som på 2: 152.

Sv. Dipl. N. 2121, med kontrasigill (N. 170).

170. Samma Biskop Bengts sekret. S. BENEDICTI DEI GRA. SCARENSIS EPI. Jungfru Maria sittande på en stol med barnet staende på hennes knä. Framför dem knäböjer Biskopen med

stafven i hand.

Sv. Dipl. N. 2121, på baksidan af N. 169.

1318.

171. Olof (Björnsson af Forsa, med tillnamnet den Vise), vald Arkebiskop i Upsala och invigd. [S] OLAVI DEI [GR]A[CIA VPSALENSIS ELECTI CON]SE[C]RATI. Den valde Ärkebiskopen, utan pallium, sittande som på 2: 152. Vid sidorna en otydlig figur och en lilja.

Sv. Dipl. N. 2145, utan kontrasigill. Inskriften är utfylld enligt den titel Olof, efter invigningen i Lund (1315), förde intill dess han fram på året 1318 mottog pallium (Se t. ex. Sv. Dipl. N. 2138). Innan detta sigill blifvit graveradt, och äfven någon gång senare, har han begagnat Upsala-curians sigill (2: 196).

2:dra Serien. Planchen 12.

1318.

172. Samma Samma Arkebiskop Olof (efter mottagan det af pallium). SIGILLVM OLAVI DEI GRACIA ARCHIEPI VPSALENSIS. Ärkebiskopen, med pallium öfver drägten, sittande som på 2: 152. Under fotpallen Upsala domkyrkas sköld med korset. Sigillets botten rutad med en punkt i hvarje ruta.

Sv. Dipl. N. 2160, 2178, 2463, 2536, 2905 m. fl. med kontrasigill (N. 173). Nyttjas någon gång ensamt (t. ex. Sv. Dipl. N. 2222). Hans öfriga sigill se 2: 171, 173.

173. Samma Ärkebiskop Olofs sekret. SECRETVM OLAVI ARCHIEPI VPSALEN. Upsala domkyrkas skyddspatroner, S:t Laurentius och S:t Erik, stâende i en tvåhvälfd gotisk byggnad. I ett hvalf öfver dem sitter Jungfru Maria med barnet. Nederst knäböjer den tillbedjande Ärkebiskopen:

Sv. Dipl. N. 2160, 2178, 2463, 2536, 2905 m. fl. på baksidan af N. 172. Nyttjas ensamt Sv. Dipl. N. 2656.

178. Peter, Biskop i Skara. [S]IGILLVM PETRI DEI GRACIA SCARENSIS EPISCOPI. Biskopen sittande som på 2: 152.

Sv. Dipl. N. 2513, 2947, med kontrasigill (N. 179). Begagnas ensamt Sv. Dipl. N. 2582, 2705-2708.

179. Samma Biskop Peters sekret. SECRETV. PETRI DEI GRA. SCARENSIS EPI. Jungfru Maria sittande med Jesusbarnet stående på hennes knä, välsignande den tillbedjande Biskopen.

Sv. Dipl. N. 2513, 2947, på baksidan af N. 178. Begagnadt ensamt Sv. Dipl. N. 2843.

1332.

180. Bengt, Biskop i Abo. [+] S'. BENEDICTI DEI GRACIA EJPISCOPI ABOENSI[S]. Biskopen sittande som på 2: 152.

Sv. Dipl. N. 2920, utan kontrasigill.

2:dra Serien. Planchen 13.

1334.

181. Peter (Philipsson), Ärkebiskop i Upsala. [S.] FRIS (fratris) PETRI DEI GRACIA ARCHIEPISCOPI VPSALEN. ORDIS [P']DICATO[R.] (ordinis Predicatorum). Ärkebiskopen, med pallium, sittande som på 2: 152. Vid sidan, i inskriften, en sköld med Upsala domkyrkas kors. Förmodligen har en dylik sköld varit anbragdt äfven på andra sidan.

Sv. Dipl. N. 3050, 3311, 3356, 3511, utan kontrasigill. Petrus hade varit Prior för Predikarebröderna i Danmark, Sverige och Norge. Jfr anm. vid 2: 201.

1337.

182. Peter (Johansson), Ärkebiskop i Lund, Sveriges Primas. S. PE[TRI] DEI GRA. LVNDEN. ARCHIEPI. SWECIE PRIMATIS. Ärkebiskopen, med pallium, sittande under en hvalfbyggnad, med högra handen uppsträckt att välsigna, i den venstra en lang korsstaf. Nedanför fötterna hans vapensköld, innehållande tre bjelkar.

Ritadt till en del efter en från Tyskland erhållen gipsafstöpning efter original på ett bref af år 1337, med kontrasigill (N. 183). Har funnits vid Sv. Dipl. N. 3239 (ar 1336) och finns ännu, fastän ofullständigt, utan kontrasigill, vid Sv. Dipl. N. 3916, 4052, och vid ett originalbref af år 1350 d. 23 Sept.

183. Samma Ärkebiskop Peters sekret. SECRETVM PETRI ARCHIEPI LVNDESIS. Lunds domkyrkas skyddspatron S:t Laurentius staende med halster och palmqvist i händerna. Vid sidan Ärkebiskopens vapensköld (se N. 182). Sigillets botten rutad, med en punkt i hvarje ruta.

Ritadt efter en gipsafstöpning (se anm. vid N. 182).

1342.

184. Sigge, Biskop i Skara. SIGILLUM SIGGONIS DEI GRACIA EPISCOPI SCAREN. Biskopen sittande som på 2: 152 i en byggnad af praktfull architektur.

Sv. Dipl. N. 3646, med kontrasigill (N. 185). Begagnas ensamt Sv. Dipl. N. 3743, 4069, 4090 m. fl.

185. Samma Biskop Sigges sekret. SECRETUM SIGGONIS DEI GRA. EPI. SCAREN. Jungfru Maria stående med barnet, som välsignar Biskopen, hvilken ligger på knä med kräklan i hand, allt i en byggnad med tre hvalf.

Sv. Dipl. N. 3646, på baksidan af N. 184. Nyttjas vanligen ensamt. Sr. Dipl. N. 3663, 3778, 4103 m. fl.