Rådgifvare. Att sådana verkligen funnos, intygas uttryckligen af många dokumenter, och endast på dessa intyg har Utgifvaren ansett sig böra fästa afseende. Rosenhanes uppgifter grunda sig till en betydlig del på Johan Peringskjölds handskrift: »Characteres per regnum Sveo-Gothicum illustrium Heroum, Procerum et Consiliariorum restaurati»; men det bör anmärkas, att många personer, som ingått i den förres Rådslängd, hos Peringskjöld anföras endast med benämningen >>Miles et Magnas regni». Som Lagmännen vid denna tid kunna antagas hafva varit Konungens sjelfskrifna rådgifvare, har det ansetts öfverflödigt att vid deras namn anföra rådsvärdigheten. Utgifvaren har vidare ansett benämningen »Konungens Råd» vara riktigare än »Riks-Råd». I urkunderna förekommer visserligen någon gång, i synnerhet under Konung Magnus Erikssons minderårighet, uttrycket »><Consiliarii regni»; men vanligen heter det i Konungens, till och med i Hertiginnorna Ingeborgs, under interregnum före nyssnämnde Konungs val, utfärdade skrifvelser: »Consiliarii nostri», i andra bref »Consiliarii Regis». Vidare bör erinras, att de vid en persons namn anförda värdigheter icke alltid af honom innehafts vid den tid det aftecknade sigillet begagnades, utan i vissa fall langt senare; äfvensom att andliga personers sigill, då de innehålla adligt sköldemärke, hafva intagits i Tredje Serien, så framt icke sigillet haft den för de andliga utmärkande ovalt spetsiga formen, i hvilken händelse det ingått i Andra Serien. Det torde vara allmänt bekant, att vid beskrifning af en sköld eller ett sköldemärke man alltid tänker sig stående bakom skölden, hvaraf följer, att hvad som i beskrifningen säges vara till höger, visar sig för åskådaren af skölden eller dess afbildning till venster. Den högra sidan i en vapensköld anses förnämligare än den venstra och beskrifves derför alltid först, när det är nödigt att göra skilnad mellan höger och venster. Vapenbilden, när den icke på båda sidor är likformig, vänder sig ock vanligen åt höger. Endast när ett motsatt förhållande eger rum, hvilket någon gång torde helt enkelt vara en följd af sigillgravörens förseelse, blifver sådant i beskrifningen anmärkt. Öfriga heraldiska termer torde icke behöfva förklaring, helst da teckningen finnes vid sidan. Likasom i första häftet fortgår numereringen af plancherna och figurerna äfvensom pagineringen af texten inom hvarje Serie i oafbruten följd, på det att den, som så önskar, må kunna vid inbindningen låta hvarje Serie fortlöpa för sig. Utom det allmänna registret, som omfattar hela första bandet, har Utgifvaren ansett sig böra bifoga en efter hufvudfigurerna eller sköldens skärning alfabetiskt ordnad öfversigt af de vapenbilder, som förekomma på personliga sigill i detta band, öfvertygad att en sådan sammanställning skall åt forskaren, framför allt åt genealogen och heraldikern, bereda vigtiga upplysningar, hvilka han annars måst med stor möda sammansöka. Stockholm den 19 Januari 1867. BROR EM. HILDEBRAND. VAPENBILDER PÅ DE PERSONLIGA SIGILL, SOM UPPTAGAS I FÖRSTA BANDET. En stjerna (*) vid namnet antyder att personen begagnat äfven en annan vapenbild. AND. A) En simmande and. (Jfr Snedbjelke, L.). Andreas Andreasson And (1280) 2: 93. ARM OCH HAND. A) En bar arm med hand. Clemens af Kalfvanäs (1345) 3: 585. B) En klädd arm, hallande i handen en ring. Otto Schwerin (1329) 3: 367. BJELKE. A) En bjelke. Röd Keldorsson (1295) 3: 99. D) En smal bjelke; öfver denna två örnhufvud, under densamma ett dylikt hufvud. Carl af Holsta (1319) 3: 279. E) Två bjelkar. (Ätten Bjelke). Thure Kettilsson (1288, 1292) 3: 69, 80. Nils Kettilsson (1295) 3: 94. Erik Thuresson (1315, 1320, 1326) 3: 247, 290, 355. Nils Thuresson (1325, 1341, 1350) 3: 334, 529, 682. Göstaf Niklisson (1335, 1338) 3: 450, 494. Nils Dannes (1341, 1343) 3: 528, 548. Sten Thuresson (1343) 3: 546. Gunhild Hemmingsdotter, gift med Hr Anund Finvidsson (1343) 3: 720. Bengt Thuresson (1345) 3: 600. F) Tre bjelkar. Peter Johansson (1337) 2: 182, 183. BJÖRN. A) En gående björn, med eller utan halsband. Björn Lange (1298) 2: 141. Johan Björnsson (1305) 3: 175. Lars Jonsson (1319) 3: 278. BLAD. (Jfr SJÖBLAD). A) Ett ekeblad. (Ätten Ekeblad). Carl Ingebjörnsson (1348) 3: 662. B) Tre breda skaftade blad, satta i trekant, med spetsarne mot sköldens midt. Holmvid Abjörnsson (1299) 3: 115. c) Tre blad, satta i trekant, hvilkas skaft förenas i sköldens midt. Engelbert Hvit (borgare) (1323) 3: 737. D) Tre skaftade blad i bredd, utgående från öfra ändan af en gemensam stam. Waldemar af Sjuntorp (1302) 3: 156. E) Tre skaftade blad, vända två uppåt, ett nedât, fästade på en gemensam gren. Ingevald Gudmundsson (1317) 3: 260. Nils Ingevaldsson (1334) 3: 440. F) Ett skaftadt treflikigt blad. Andreas Ragvaldsson (1330) 3: 375. G) Två skaftade treflikiga blad, uppstigande ur ett tredje. Peter Olofsson (1325) 3: 345. Bergvid Sunesson (1341) 3: 532. H) Tre treflikiga blad i rad, på sned. Sigmund Keldorsson (1317) 3: 263. Bo Kellsson Polen (1321) 3: 300. Birger Niklisson (1345) 3: 588. BLOMKRUKA (?). A) Tre blomkrukor (?) satta 2 och 1. Ingevald Röriksson (1303) 2: 150. Thorkil ringislesson Dyakn (?) (1299) 3: 121. Johan Niklisson Tur (1314) 3: 238. Peter Jonsson Bonde (1314, 1337, 1340) 3: 240, 482, 524. Sune Jonsson (1321) 3: 296. Thorkel Andersson (1321) 3: 297. Thord Bonde (1321) 3: 298. Carl, Biskop i Linköping (1322) 2: 176. Ragnvald af Säby, Kanik (1336) 2: 264. Peter Thordsson Bonde (1340) 3: 522. B) En bât och öfver denna en lilja. Johan Eringislesson Hyærne (1348) 3: 655. c) En bât och öfver denna en half stjerna. Guttorm Birgersson (1340) 3: 516. DELAD SKÖLD. A) En delad sköld. (Natt och dag). Carl Estridsson (1281) 3: 49. * Werner von Brunkowe (1286) 3: 59. Nils Sigridsson (1287) 3: 60. Bo Niklisson (1314, 1318) 3: 237, 272. Carl Niklisson (1322) 3: 310. Carl Næskonungsson (1323) 3: 318. Cecilia Glysingsdotter, Hr Carl Niklissons enka (1332) 3: 704. Eringisle Eringislesson (1349) 3: 664. L) Klufven sköld; i högra hälften ett upprest gående lejon, i den venstra tre eller fyra snedbjelkar. Carl Ingeborgsson (1260-1270-talet) 3: 25. Carl Magnusson (1312) 3: 221. Holmger Magnusson (1312, 1326) 3: 222, 353. M) Klufven sköld; i högra hälften ett upprest gående lejon, i den venstra två stjernor. Anbjörn Larsson (1346) 2: 279. N) Klufren sköld; i högra hälften en upprest gående (nagon gång liggande) leopard (stundom liknande ett lejon), i den venstra en half lilja. (Atten Leopard). Magnus Marinæson (1304) 3: 163. Johan Magnusson (1305) 3: 168. Ingevald Magnusson (1310, 1323) 3: 197, 317. Finvid Magnusson (1310) 3: 198. Nils Magnusson (1334) 3: 421. Katerina Olofsdotter, gift med Hr Birger Magnusson (1334) 3: 706. Hakan Magnusson (1334, 1343) 3: 436, 556. Birger Magnusson (1335) 3: 449. o) Klufven sköld; i högra hälften en half fläckt örn, i den venstra två eller tre nedvända sparrar eller dubbla sägskuror. (Örnsparre-ätten). Erik Östensson (1285, 1300) 3: 53, 125. Ingevald Thorstensson (1283-1307) 3: 56. Johan Ingevaldsson (1295) 3: 91. Philip Ingevaldsson (1305) 3: 170. Olof Jonsson (1338) 3: 493. Sune Halstansson (1340) 3: 521. P) Klufven sköld; i högra hälften en vinge, i den venstra en half stjerna (eller tvertom). G. Arnvidsson (1270) 3: 30. Lars Bengtsson (1315) 3: 245. 9) Klufren sköld; i högra hälften en half lilja, i den renstra två snedjelkar. (Winstorpa-ätten). Håkan Tunesson (1286) 3: 58. Magnus Christineson (1292) 3: 81. Ragvald Mula (1304) 3: 162. Knut Abjörnsson (1315, 1331) 3: 253, 406. |